mercredi 18 octobre 2006

Dépaysement



Le Japon est le pays du soleil levant. Voici un coucher japonisant.

C'est drôle comme on voyage facilement!

13 commentaires:

Reflex a dit…

C'est vrai, il est souvent difficile de dire si c'est un coucher ou un lever de soleil dans les photos. Mais si l'on regarde que l'image, on s'y croirait au japon :)

Kastanjegarden a dit…

OJ vilken fin bild!Fantastisk!

Anonyme a dit…

Jag har bara att hålla med föregående som var jag själv av misstag.Det är en adress på en hemsidablogg som jag har skapat åt dem.Såg inte att lösen m.m. låg i automatiskt!!/Bosse/

Intern a dit…

very very beautiful ... wonderful colors.

lha64 a dit…

Naantalin aurinko? :)Tässä on näemmä ihan vaan lukemalla oppinut jotakin ranskan kielestä. Luulen nimittäin ymmärtäväni tuon reflexin kommentin ensimmäisen virkkeen. Viimeinen ei ihan vielä jäsenny...

Andy a dit…

Nå? När blir det vernissage? Jag antar naturligtvis att du sammanställer en portfölj av blog-fotografin, och i sinom tid plockar de bästa till en utställning...

Jag gillar nämligen att titta på bilder och knappra på kanapéer...

SusuPetal a dit…

Oi, minäkin ymmärrän ensimmäisen lauseen ja luulen arvaavani kaksi seuraavaa!
Kaunis kuva.

hpy a dit…

Andy, Inte menar du val att jag skall gora en bilderbok? Jag tror knappast nagon skulle ga med pa att publicera den. Nog med ironi!

lha64, ei muistuta Naantalin maisemaa sellaisena kuin mina sen muistan Ukko-Pekan siltoineen Luonnonmaalle pain.

andy a dit…

INGEN ironi, min ständigt misstänksamma faster!!! Jag syftade mer än halv-allvarligt på en fotoutställning - jag gillar ett flertal av dina bilder.

Lustigt att uppmuntran upplevs som det motsatta.

Hej, pröva svart-vitt nåt tag - om jag tillåtes komma med requests...

hpy a dit…

Tack sa mycket andy, men jag fotar ju inte, jag skriver. Fotona ar bara en illustration till texten. Om det nu inte ar tvartom forstas.

Visst gillar jag nagra av fotona sjalv ocksa, for den delen. Och t.o.m. texten ibland.

Jag stravar inte efter tekniskt felfria bilder. Det vore svart med min lilla kamera.

Det jag vill uppna ar en stamning, och det ar antagligen ganska subjektivt.

Det finns en massa fotoblogg med jattefina bilder (och annu flera med bara skit), men det ar inte nagot jag soker. Det maste finnas en 'interaktion' mellan bild och text for att intressera mig (i min blogg alltsa).

Att gora en utstallning eller nagot dylikt ar daremot -allvarligt talat - kanske inte sa latt, for da borde det antagligen finnas en helhet, och jag vet inte om man kan tala om det i mitt fall.

Det finns ju smatt 'humoristiska' inlagg, allvarliga sadana (dem far man sakert soka efter), och dessutom har jag den har underliga idén att skriva pa olika sprak. (Jag tror att det ar svart att oversatta vissa av mina texter och fa samma sak sagd som pa originalspraket.)

Sprakidén kommer kanske fran det att jag sallan talar nagot annat an franska, sa jag borjade ett tag med att skriva i Helsingin Sanomats keskustelupalsta, pa finska alltsa, for att se om jag annu kan. Kan du gissa under vilken pseudonym? (Har inte skrivit pa lange...)

Det har blev ganska langt, jag borde kanske hitta ett foto till texten och publicera den grejen en dag. Men jag tror att jag skrev nagot sadant for lange sedan under rubriken 'Why do I write?'. (25.5.2006)

Si why repeat yourself?

Lycka till med dina skrifter och skicka mig ett kapitel av Egomania - jag vet, det ar tusende gangen jag ber om det.

Och har du onskemal om vad jag skall behandla, sag till. Jag gillar utmaningar till en viss grad.

Skrivning + fotografering = en obsession.

andy a dit…

Du fotar inte? Ha! Hursomhelst - men att inte sträva efter perfekta bilder är på sätt och vis perfekt.

Som exempel: Nobuyoshi Araki plåtar också katter, operfekt (Araki är förvisso mera känd för sina "andra" objekt), vad jag menar är att han strävar efter den perfekta operfekta bilden. Ett gott mål, om man frågar mig.

Jag gillar bilder med hemgjord själ. Inte teknisk finslipning.

Helhet? Fecamp-stories, blog-tema, vadsomhelst. Ok, jag medger att utställning kanske var att ta i - ta det som ett uttryck av stöd.

Nah, har nog inte lagt märke till någon suspekt pseudonym i Hesari.. närapå omöjligt att veta om man inte har en aning.. läser väl inte keskustelupalstan så noggrant heller.

Nåväl, det träder på gränsen till email redan. Fortsätt i samma stil bara - inte har jag någo specifika önskemål - jag undrade bara hur Fecamp ser ut i svartvitt.

lha64 a dit…

Ei tosiaankaan näytä maisema Naantalilta, mutta aurinko lienee sama... ;)

Rolka a dit…

Je tarde à répondre car je suis dans une phase un peu difficile...mais j'avais également trouvé cette photo splendide. Bravo.