Lycklig, trots allt

Telefonen ringde mitt i arbetsdagen.

Ni lar ha en blogg. Hur gor man for att besoka den?

Jag forklarade i ett antal minuter.

Heter den HPY, heter alla bloggar HPY? Vad betyder det?

Lycklig, svarade jag, och hanvisade till en gammal forklaring.

Det maste ta mycket tid, nar hinner Ni blogga?

Det gar fort, svarade jag, min text skriver sig sjalv. Klockslaget ar utgivet under varje text. Det ar ofta tidigt pa morgonen, tillade jag for att vara vanlig.

Vi beskadade nagra foton tillsammans. Texten kunde vi inte alltid forsta, eftersom jag ar dalig pa att oversatta. Varfor ar inte allt pa franska?

Ni berattar allt om Ert liv? Vad Ni ater, nar Ni ar sjuk? Fanigt, fnyste rosten.

Och dar har Ni en bild av en katt. Jag tycker inte om katter. Ni borde fota hundar i stallet.

I sjalva verket borde Ni inte blogga alls, sa rosten. Men Ni gor forstas som Ni sjalv vill, fortsatte den och slog pa luren.

Nefertiti och jag blev mycket glada over samtalet. Vi fick en god orsak att visa ett kattfoto till. (Och det ar inte alltid sa latt att ha nagot nytt att beratta...)